När allt fler rapporter visar att situationen för personer med funktionsnedsättning i Sverige försämras, går forskarvärlden samman. Genom initiativet ”Forskare för förändring” tar forskare från hela landet gemensam ställning för att skapa hopp, väcka debatt och stärka förståelsen för mänskliga rättigheter.
Bakom initiativet Forskare för förändring står centrumbildningarna för funktionshinderforskning vid Uppsala universitet och Umeå universitet. Det hela tog form efter att en rad tunga instanser, däribland Socialstyrelsen, Institutet för mänskliga rättigheter och FN:s funktionsrättskommitté, under förra året slog larm om att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Insatserna för personer med funktionsnedsättningar minskar och de mänskliga rättigheterna riskerar att urholkas.
– Vi såg att utveckling en går i fel riktning och det kändes så hopplöst. Vi vill genom initiativet försöka motverka utvecklingen, säger Therése Fridström Montoya, föreståndare vid Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet.
Syftet med Forskare för förändring är att gemensamt diskutera och aktivt verka för att informera, debattera och öka förståelsen för situationen för personer med funktionsnedsättning i Sverige och för de strukturer och beslut som påverkar deras möjligheter till delaktighet och jämlikhet. Genom att samla forskare från alla tänkbara discipliner, som medicin, samhällsvetenskap, teknik och humaniora, vill man stärka den vetenskapliga röst som försvarar mänskliga rättigheter och bidra till att forskningen får större genomslag i samhällsdebatten.
– Vi är starka för att vi är många och vi knyter nya kontakter inom initiativet. Vi kan diskutera vad vi kan och vill göra över ämnesgränserna och det är häftigt på riktigt. Vi har bara fått en positiv respons, säger Therése Fridström Montoya.
Funktionshinderforskning finns inom alla ämnesområden, men resultaten når ofta bara den egna kretsen.
– Ett problem för genomslag för forskningsresultat är att dessa i de allra flesta fall publiceras på engelska i internationella tidskrifter. Det är meriterande och värderas högt av forskare. Men chansen är då låg att resultaten fångas upp av intresseorganisationer, myndigheter och politiker. Vi har nu därför registrerat en digital tidskrift på svenska för svensk funktionshinderforskning. Där ska forskningsresultat kunna spridas och tillgängliggöras på svenska och i olika format som enklare kan nå ut utanför forskarvärlden, säger Therése Fridström Montoya.
Under 2025 har tre digitala möten och ett avslutande fysiskt möte i Uppsala arrangerats inom Forskare för förändring.
– Det är överraskande många som har velat vara med. Vi har under 2025 skruvat upp temperaturen i vårt nationella nätverk för funktionshinderforskare och försökt skapa en vi-känsla genom initiativet. En drivande fråga för mig har varit att hitta tron på att det går att göra skillnad, att de kunskaper som vi tror behövs för en god samhällsutveckling faktiskt också sprids, säger hon.
Therése Fridström Montoya hoppas att initiativet Forskare för förändring kan bli en vändpunkt och en chans att gå från tyst oro till gemensam handling, det vill säga att forskningen ska komma till nytta i samhället och bidra till verklig för ändring.
– Ett syfte med initiativet är att ta fram nya kunskaper som vi ser kan få stor betydelse för personer med funktionsnedsättning och behövas för samhällsförändring, säger hon.
Tanken är att initiativet Forskare för förändring kommer att fortsätta även efter 2025, i samverkan med det omgivande samhället.
Text: Jonas Jönsson
