Ett speciellt utformat träningsprogram för nacken ska införas i primärvården i Sverige. Den nackspecifika träningen för whiplashskadade är unik i hela världen. Bakom metoden står Gunnel Peterson Docent och leg. fysioterapeut samt Anneli Peolsson Professor, leg. fysioterapeut.
– Det känns fantastiskt om vi kan hjälpa fler personer att bli av med långvariga besvär efter whiplashskada, säger Gunnel Peterson.
Många personer som drabbas av whiplashskada får långvariga besvär. En rekommendation för att behandla whiplash, brukar vara en kombination av behandlingar som träning, medicinering, akupunktur samt ibland kirurgi vid mycket svåra besvär, men effektiva träningsmetoder för behandling efter whiplashskador saknas. Nu visar studier, gjord av ett forskarteam vid Linköpings universitet, att träning riktad ”specifikt mot nacken och dess muskler är den behandling som har störst vetenskapligt bevisad effekt vid whiplashrelaterade besvär”.
– Forskning har visat att de muskler som sitter närmast halsryggraden har fått en förändrad funktion efter whiplashskada. De aktiveras inte tillräckligt snabbt och uthålligheten är sämre. Det innebär att de muskler som sitter närmast halsryggraden och som fungerar som en ”muskelkorsett” inte stabiliserar nacken när personen utför andra rörelser, som att till exempel vrida på huvudet eller lyfta armarna. Det kan vara en orsak till att besvären blir långvariga trots att den ursprungliga skadan är läkt. Nackspecifik träning syftar till att börja träna upp de djupaste musklerna för att sedan fortsätta med uthållighetsträning av alla nackens muskler. Tilläggas kan att för enskilda individer kan tilläggsbehandlingar behövas i form av exempelvis medicinering. Däremot kommer medicinering och passiva behandlingar, som massage, inte åt orsaken till en förändrad muskelfunktion och de brukar bara ge en kortvarig effekt. Kirurgi är endast aktuellt då undersökning med magnetkamera (MRI) visar diskbråck eller benpålagringar som trycker på nervrot eller ryggmärg. Resultatet av MRI måste även vara samstämmigt med personens berättelse och kliniska fynd vid undersökning hos läkare/ fysioterapeut, säger Anneli Peolsson.
Anneli Peolsson. Foto: Emma Busk Winquist, Linköpings universitet
Er studie med Nackspecifik träning (NSE) visar på goda resultat. Över 50 procent av de som haft besvär upplevde en minskad smärta och en förbättrad funktion.
Hur kommer det sig att studien visar så goda resultat?
– De första veckornas träning syftar till att aktivera de djupaste muskellagren som ska stabilisera nacken. Därefter fortsätter uthållighetsträningen. Vi tror också att den information som finns i träningsprogrammet är mycket viktig. Där berättar vi om hur musklerna fungerar, hur smärtan kan kvarstå om inte musklerna fungerar trots att skadan är läkt och att det går att träna upp muskelfunktionen. Så vår teori fungerar i praktiken. En annan viktig komponent är att det strukturerade programmet under guidning av fysioterapeut ger personen ett verktyg att på egen hand kunna fortsätta träningen efter det att vårdkontakten upphör. Detta är viktigt då träning är färskvara, säger Gunnel Peterson.
Vad innebär ”nackspecifik träning”?
– Träningen bygger på att i liggande läge försiktigt aktivera de djupaste muskellagren som ska stabilisera nacken. Detta ska ske utan att smärtan ökar. Sedan fortsätter uthållighetsträningen fortfarande i liggande och därefter i sittande med lätt motstånd. Därefter fortsätter träningen med ett gummiband med lätt motstånd och även träning för skuldrans och bålens muskler. I programmet ingår också en viktig del med information om smärta, muskelfunktion och hur träningen ska fortsätta. Vi vet också att återfall är relativt vanligt, det vill säga att nackbesvär kan återkomma om man gjort uppehåll i träningen eller om man till exempel har överbelastat sig eller genom en ny olycka. Informationen och planeringen tillsammans med fysioterapeut av vilken träning som ska fortsätta och vilken träning som är bra vid ökade besvär ger personen verktyg för att kunna hantera eventuella bakslag i framtiden säger Gunnel Peterson.
Studien visade så goda resultat att metoden ska införas i primärvården. Hur ska det gå till?
– Vi genomför just nu en så kallad implementeringsstudie, det innebär att vi prövar införandet i primärvården på 20 olika vårdcentraler i sju regioner i Sverige. Vi ska under hösten 2023 också börja utbilda fysioterapeuter/ sjukgymnaster i metoden. Utbildning har tidigare genomförts i bland annat Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland men det är 8 år sedan så vi behöver nu utbilda fler. Forskningresultat som visat bra resultat behöver snabbt införas i primärvården och vi kommer utvärdera hur vi bäst utbildar fysioterapeuter i metoden samt undersöka hur metoden används, säger Gunnel Peterson.
Forskargruppen har i implementeringsstudien under 2022 utbildat minst tre fysioterapeuter på varje vårdcentral i implementeringsprojektet. På några vårdcentraler blev det fler så cirka 90 fysioterapeuter utbildades.
I samband med att primärvården använder sig av denna nackspecifika träning så ska ni studera hur träningen används och hur resultatet av träningen blir. Hur ska ni göra detta?
Vi följer fysioterapeuter på de 20 kliniker som deltar och hur många av deras patienter som får prova denna metod. Vi vill undersöka hur många personer med whiplashrelaterade besvär som får nackspecifik träning samt om personer med annan orsak till nackbesvär som till exempel diskbråck i nacken får denna typ av behandling. Vi följer även 70 patienter för att se vilken effekt den nack-specifika träningen har, säger Gunnel Peterson.
Gunnel Peterson. Foto: Cecilia Säfström, Linköpings universitet
Är ni först i världen med denna nackspecifika träning?
– Just aktuell kombination av träningsövningarna och informationen är vi först med att använda. Olika delar av träningskonceptet har testats i tidigare forskningsstudier men inte helheten. Så den är unik.
Ser ni er som pionjärer inom rehabiliteringen av whiplash/nackskadade?
– Ja, det har inte funnits så mycket i Sverige för personer med långvariga besvär och inte heller svåra besvär, det vill säga de som även har utstrålande smärta i arm/armar efter olyckan. Andra forskare internationellt har testat andra kombinationer av träning, råd, behandlingar men inte med så stor effekt för patienterna.
Hur känns det att denna nackspecifika träning ska spridas ut i primärvården i Sverige?
– Det känns fantastiskt att vi kan hjälpa fler personer att bli av med långvariga besvär efter whiplashskada. Jag har arbetat kliniskt i primärvård och på smärtmottagning i över 20 år tidigare, och det var på grund av att jag inte tyckte jag kunde hjälpa patienter på ett bra sätt som mitt intresse för forskning startade, säger Gunnel Peterson.
Text: Jonas Jönsson