Den 1 juni 2026 väntas en ny skyddsrumslag träda i kraft. Trots att lagen sägs syfta till att stärka skyddet för civilbefolkningen i kris och krig innebär den i praktiken att många människor lämnas utanför. Enligt regeringens förslag behöver svenska skyddsrum inte vara tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättning.
Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats i grunden. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, öka de spänningar i Sveriges närområde och återkommande varningar från både Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gjort det tydligt att krig och allvarliga kriser inte längre kan betraktas som osannolika scenarier. Mot den bakgrunden har skyddsrumsfrågan åter blivit högaktuell. Skyddsrum är ytterst till för att skydda civilbefolkningen vid väpnad konflikt, terrorangrepp och andra allvarliga hot. När omvärlden blir farligare ökar också statens ansvar att säkerställa att befolkningen har till gång till fungerande skydd. Trots detta verkar regeringen inte ta hänsyn till hela befolkningen. Regeringen har nu tagit fram ett lagförslag ”Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” som Lagrådet ska granska. I denna remiss står det att ”det inte ska byggas några nya skyddsrum i någon större ut sträckning och utifrån hur dagens skyddsrumsbestånd ser ut kan det inte garanteras att samtliga befintliga skyddsrum är tillgänglighetsanpassa de eller kan tillgänglighetsanpassas. Det kan inte heller garanteras att det vid varje nybyggnation av skyddsrum är möjligt att tillgänglighetsanpassa skyddsrummet, även om det i så stor utsträckning som möjligt bör vara utgångspunkten.”
– Lagrådsremissen är krigsplanering och ska då också utformas med de kraven som grund, vilket jag tycker brister. Under remissförfarandet borde Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar och Funktionsrätt Sverige ställt större krav på beslutsordning, utbildning, övning och information. I ett skarpt läge kommer inte förslagen att fungera. Funktionsnedsatta kastas under bussen, säger Per Gunnar Norlin, ordförande för RTP-S Storstockholms lokalförening.
Regeringen anser att om lagen kräver att alla skyddsrum måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning finns det en risk att färre skyddsrum byggs. Skyddsrum som inte går att anpassa kan då behöva tas bort. Det skulle i sin tur leda till att det totalt sett blir färre skyddsplatser för befolkningen. I remissen står det: ”Regeringen anser därför att det inte bör ställas upp ett krav på att samt liga skyddsrum ska vara tillgänglighetsanpassade.”
– Samtliga skyddsrum är orealistiskt. Dock är fler än man tror möjliga. Remissen borde ha ställt tydligare krav att göra anpassade skyddsrum kända, säger Per Gunnar Norlin.
I en orolig omvärld är skyddsrum men en fråga om trygghet, beredskap och jämlikt skydd. När staten plane rar för framtida kriser ska utgångspunkten vara att alla människor ska kunna ta skydd och inte bara de som klarar trappor, trånga utrymmen och bristande anpassning. Sverige är dessutom bundet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
I artikel 11 slås fast att konventionsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning i risksituationer, inklusive väpnad konflikt och humanitära nödlägen. Hur ser du på det?
– Funktions nedsattas rättigheter åsidosätts systematiskt i Sverige i de flesta avseenden både i fred och krig, säger Per Gunnar Norlin.
Text: Jonas Jönsson
Fakta/ Skyddsrum i Stockholm län
Det finns omkring 14 500 skyddsrum av varierande storlek i Stockholms län. Varav ungefär 6 500 skyddsrum i Stockholm stad som kan användas för att skydda invånare vid krig. På MSB:s hemsida finns en karta på var skyddsrummen finns.
Källa: MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
