Roosevelt vann fyra presidentval trots att han led av polio

När Franklin D. Roosevelt blev president i USA 1933 var miljontals amerikaner arbetslösa och många förde en kamp att bara hitta mat för dagen. Men han förde även en annan kamp. Han var drabbad av polio.

En dag under sommaren 1921 var Franklin D. Roosevelt ute och seglade med sin båt i sydöstra Kanada precis vid gränsen till USA. Han var en god seglare njöt av friheten. Sent på eftermiddagen tog han ett bad men när han kom hem klagade han litegrann på att han hade ont i ryggen. Dagen därpå kände han mer smärta i nedre delen av ryggen och åkte iväg och badade för att lindra värken. Senare samma dag kände han att hans ben blev svagare och den tredje dagen kunde han inte längre stå upp.
Hans hustru Eleanor som inte orkade se sin man i sådan ångest, började kontakta en handfull läkare i hopp om att en av dem skulle kunna hitta ett botemedel mot hans obegripliga sjukdom.
En läkare ansåg att Franklin D. Roosevelt drabbats av polio och föreslog att han skulle ta varma bad.
Eftersom det var ovanligt att en medelålders person fick polio så var både Franklin D. Roosevelt och Eleanor förvånade över denna diagnos.
I början av 1900-talet kunde man inte ställa en säker diagnos, men i de flesta fall var det barn som drabbades. Franklin var 39 år när han drabbades av polio.

Under hösten 1921 beslöt han sluta med politik för att påbörja sin rehabilitering i sitt hem i Hyde Park, New York. Han började rutinmässigt simma tre gånger i veckan. Han insåg att hans ben lätt kunde stödja kroppens vikt i vatten och använde simning som sin huvudsakliga träning. Under vintern samma år fick hans armar styrka, hans nervsystem fungerade normalt och magen och nedre delen av ryggen blev starkare.
Han tränade mycket och ofta, även när han var omgiven av vänner.
Franklin D. Roosevelt involverade också sina barn och familj med sina dagliga träningsritualer. Först blev hans barn oroliga när de såg sin far i ett så sårbart tillstånd men efter hand vande de sig och började engagera sig i hans rehabilitering.
Han tränade i varma badbassänger och lyckades efter något år att gå på botten av bassängen. Så småningom kunde han gå med hjälp av benskenor då han svingade fram benen med hjälp av överkroppen, stöd av en käpp och i armkrok med någon i sin närhet. Roosevelt hade en sådan stark tro på sin träning och rehabilitering att han trodde han skulle kunna gå igen.

När han några år senare tog sig tillbaka till det politiska livet var han osäker på hur allmänheten skulle reagera på hans funktionshinder. De amerikanska reportrarna skrev ingenting om hans funktionshinder så allmänheten visste inte exakt vad som hade hänt. Hans offentliga uppträdanden koreograferades för att undvika att pressen kunde se hans ankomst och avgång. Han stod alltid upp och höll i sig i talarstolen när han höll tal.
Det fanns därför många rykten om hans hälsa och hans fysiska tillstånd. 1932 ställde Roosevelt upp som presidentkandidat inför presidentvalet. Han blev president 1933 och för att motverka den djupa trettiotalsdepressionen drog han snabbt igång det så kallade New Deal, som var ett omfattande ekonomiskt och socialt reformprogram i USA.
I presidentvalet 1936 vann Roosevelt en storartad seger, med 98 procent av elektorsrösterna.
Inför presidentvalet 1940 beslöt Roosevelt att ställa upp för en tredje mandatperiod, trots att det var en oskriven regel att sittande presidenter inte skulle ställa upp för omval mer än en gång.

Allt sedan 1940 var Roosevelt periodvis mycket sjuk. Fysisk överansträngning på grund av sjukdomen och stress var några av faktorerna. I början av 1944 blev det värre. Han hade högt blodtryck, hjärtflimmer och ateroskleros samt emfysem som följd av att Roosevelt var storrökare. Hans läkare gav honom diagnos att han hade en begränsad tid kvar att leva. Trots detta valde han att kandidera till en fjärde mandatperiod 1944. På kort tid magrade Roosevelt och blev märkbart sämre, trots detta försäkrade hans läkare att presidentens hälsa var god. Roosevelt inledde sin fjärde ämbetsperiod den 20 januari 1945.

I februari 1945 gjorde Roosevelt den långa resan till Sovjetunionen till Jaltakonferensen där han träffade Winston Churchill och Josef Stalin. Roosevelt hade blivit ombedd att inte åka på grund av sin hälsa men valde ändå att åka. Roosevelt återvände till Washington mycket nöjd över konferensen och talade inför USA:s kongress den 1 mars 1945 och berättade då för första gången att han hade en funktionsnedsättning och han höll då för första gången ett anförande i kongressen sittande. Han inledde sitt tal med orden; ”Jag hoppas att ni ursäktar mig för den ovanliga situationen att jag förblir sittande under presentationen, men det blir mycket lättare för mig än att ha fem kilo stål på mina ben.”

Roosevelt omvaldes tre gånger och vann fyra presidentval (1932, 1936, 1940, 1944). Han innehade sitt ämbete ända fram till sin död 12 april 1945, bara 82 dagar in i sin fjärde mandatperiod och bara någon månad före Nazitysklands kapitulation.
Franklin D. Roosevelt var den första presidenten med en betydande fysisk funktionsnedsättning. Det finns historiker som anser att hans personliga kamp med sjukdomen polio formade honom både som man och som president. Han blev mer ödmjuk och ägnade mer tid och tanke på de i det amerikanska samhället som hade det svårt.

Text: Jonas Jönsson