Tågvärdarna avvecklas på pendeltågen och SL sparar 100 miljoner per år. Men kostnadsminskningen drabbar många resenärer med funktionsnedsättning som inte längre kommer att få hjälp på perrongen. RTP-S medlem Anders Lissegårdh är kritisk.
– Det är vansinnigt, tågvärdarna är en trygghet för oss, säger han.
I början av sommaren tog trafiknämnden beslut om att ta bort tågvärdarna på pendeltågen. I stället för tågvärdar ska varje tåg utrustas med 24 kameror, vilket sammanlagt innebär totalt 3069 kameror. Föraren kommer via skärmar i förarhytten ha överblick över samtliga dörrpar och kan då på egen hand avgöra när tåget är redo att åka.
Kostnaden för åtgärderna är 292 miljoner kronor, men SL räknar med att den årliga besparingen blir en kostnadsminskning med 100 miljoner. Besparingarna sker på bekostnad av försämringar för funktionsnedsatta.
– Det är ett helt galet beslut, vem ska nu hjälpa oss in på tågen? Eftersom det är ett glapp mellan tåg och perronger behöver många med el- eller manuell rullstol och rollator en ramp för att komma in i tåget. Det är en anledning för att tågvärden skall finnas kvar. Dessutom är det en trygghet för personer med nedsatt syn eller med annat funktionshinder som är i behov av hjälp att komma in i tåget. Det gäller ju oavsett om man sitter i rullstol eller är blind, säger Anders Lissegårdh som är ryggmärgsskadad och därför är rullstolsanvändare.
De pendeltåg som används i dag köptes i Tyskland i början av 2000-talet. Ursprungligen hade pendeltågen ett utskjutande fotsteg vid dörrarna som skulle hjälpa rullstolsanvändare att komma över glappet mellan perrong och tågdörr. Men den funktionen gick sönder och slutade fungera. Därför anställdes tågvärdar med uppgift att lägga ut ramper som skulle hjälpa människor i rullstol.
Foto: Funktionsrätt Stockholms län
Tågvärdarna har en viktig funktion för funktionsnedsatta. Funktionsrätt Stockholm ställer sig frågande i en kritisk rapport vem som nu ”ska fälla ut rullstolsrampen, ledsaga när ledsagning är beställd och finnas till hands för personer med kognitiva svårigheter eller lättare intellektuell funktionsnedsättning, som vill resa självständigt. Finns det tillgång till personal om tåget går sönder och personer måste evakueras?”
– Det kommer vara många som nu inte vågar att ge sig ut och åka pendeltåg. Är man svag i armarna kommer man inte klara av att själv rulla över glappet mellan perrongen och tåget på stationerna, säger Anders Lissegårdh.
Beslutet kommer att få tydliga konsekvenser.
– De som tidigare har fått hjälp av tågvärdar kommer nu börja använda färdtjänsten i stället. Ingen kommer att våga åka pendeltåg. Problemet är att resetaket på 500 resor per år kommer att gå åt snabbt, säger han.
Skadeföreningar har tidigare jobbat intensivt och länge för att få bussar att bli mer tillgängliga med ramper och med möjlighet att sänkas ner i nivå med busshållplatsen. Men detta blir ett steg tillbaka i utvecklingen menar Anders Lissegårdh:
– Det är synd. Vi ska kunna åka pendeltåg precis som alla andra.
Anders Lissegårdh anser att beslutet att slopa tågvärdar omedelbart ska rivas.
– Det är helt åt helvete. Vem ska hjälpa oss på perrongen om vi behöver hjälp, säger han.
Tågvärdarna ska ersättas med kameror som kommer att börja användas redan nästa år och vara i drift fullt ut 2023. RTP-S Aktuellt har försökt få en kommentar från trafikkontoret i Stockholms stad. Men utan framgång.
Text: Jonas Jönsson
