Sedan 1 januari 2019 ska handikappersättningen på sikt ersättas av merkostnadsersättningen. Men vad innebär förändringen. RTP-S frågade Ulrika Wahlberg, områdeschef, på avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan.
Det går inte längre att ansöka om handikappersättning om man inte har det sedan tidigare. När upphör handikappersättningen och hur och av vem tas detta beslut?
– Huvudregeln är att ett beslut om handikappersättning upphör när det skulle ha omprövats. När beslutet skulle ha omprövats så beslutar handläggare och beslutsfattare istället om att handikappersättningsbeslutet ska upphöra. Att handikappersättningsbeslutet upphör meddelas via ett beslut och skickas ut skriftligen.
Olika förändringar i livet gör så att handikappersättningen försvinner.
Som till exempel sjukersättning, aktivitetsersättning och ålderspension. Det finns även andra skäl för att man ska förlora handikappersättningen, vilka?
– Det stämmer att beslutet kan upphöra när hen får ett beslut om sjukersättning, aktivitetsersättning eller ålderspension, det är nämligen en anledning till att ompröva beslutet. Det finns dock ett undantag för beslut om sjukersättning, aktivitetsersättning eller ålderspension som omfattar tid före den 1 januari 2019. En annan anledning till att handikappersättningsbeslutet skulle ha omprövats, men numera upphör, är om de förhållandena som ledde till att personen beviljades handikappersättning förändras.
Ulrika Wahlberg, områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan. Foto: Försäkringskassan
Varför införs denna nya ersättning (merkostnadsersättningen)?
– Regeringen anser att det bör införas en renodlad merkostnadsersättning som utgör en förmån för såväl vuxna som barn med funktionsnedsättning. Syftet med förmånen är att ersätta merkostnader till följd av en funktionsnedsättning.
En stor förändring med merkostnadsersättningen är att kostnaderna för hjälpbehovet försvinner, varför?
– Regeringen ansåg att regelverket för handikappersättningen med tiden har blivit otidsenlig. Hjälpbehovet kan idag tillgodoses genom en rad olika insatser främst från kommun och landsting, som inte fanns tillgängliga under den tid handikappersättningen fick sin nuvarande utformning. Med hänvisning till ovannämnda utveckling var det svårt att motivera till att hjälpbehovsdelen inom handikappersättning skulle vara kvar.
Ersättning till anhöriga som hjälper till försvinner. Påverkas de som inte har någon som hjälper till av den nya ersättningen?
– I merkostnadsersättningen beaktas endast merkostnader och således kan inte någon form av hjälpbehov beaktas.
Är det ett krav på att man själv anmäler till försäkringskassan om det sker ”förändringar” i livet? Om ja, hur ska detta kontrolleras? Vad kan hända om någon inte rapporterar om ”förändringar” i livet?
– Den som får en förmån har en skyldighet att anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen inom 14 dagar.
– Om en person får ersättning som hen inte haft rätt till kan denne bli skyldig att betala tillbaka pengarna. Försäkringskassan kontrollerar regelbundet att den som får en ersättning också har rätt till den. Försäkringskassan kan till exempel kontakta andra myndigheter för att kontrollera om de lämnade uppgifterna är korrekta.
Beslut om fortsatt handikappersättning före juli 2021, innebär att man kan få en ny handikappersättningsperiod men bara med högst 18 månader. Men efter juli 2021 försvinner handikappersättningen för gott. Vad händer då? Måste man själv ansöka om en merkostnadsersättning? Om ja, varför?
– Om en person haft ett beslut om handikappersättning som upphör innan 1 juli 2021 kan denne ansöka om handikappersättning igen, hen kan då max beviljas handikappersättning i 18 månader. Om en person har ett beslut om handikappersättning som istället upphör efter 1 juli 2021 kan denne inte beviljas handikappersättning på nytt. Hen kan då ansöka om merkostnadsersättning.
– Det är viktigt att en person med ett beslut om handikappersättning kan förlita sig på att beslutet gäller. Personen kan ha vidtagit vissa åtgärder med anledning av beslutet och därigenom anpassat sin ekonomi och livssituation. Möjligheten för förlängning av beslut om handikappersättning torde främst vara av betydelse för personer med ett stort hjälpbehov som har tillgodosetts inom ramen för handikappersättning. Regeringens uppfattning var att det fanns skäl för generösare övergångsbestämmelser för handikappersättning än vårdbidrag eftersom någon motsvarighet till den del som avser hjälpbehovet inte finns inom det nya förmånssystemet.
Hur får man veta att handikappersättningen upphör?
– Antingen har hen fått ett beslut om sjukersättning, aktivitetsersättning eller ålderspension och/eller så har förutsättningarna för beslutet ha förändrats, då får personen får ett beslut om att handikappersättningen upphör.
Förmånsintyget försvinner, varför? Ska något annat intyg som innebär reducerade priser introduceras?
– Förmånsintyget som har följt med beslut om handikappersättning är ett intyg som skickas ut till personer med pensionsförmåner. Merkostnadsersättning utgår endast ifrån merkostnader som den enskilde har utifrån sin eller sitt barns funktionsnedsättning, ersättningen är skattefri och har därmed ingen koppling till pension. Intyget kommer därför inte att skickas ut till personer med beslut om merkostnadsersättning, ingen förändring kommer dock att ske gällande handikappersättningen.
På torsdag den 14 november kommer representanter från Försäkringskassan till Personskadeförbundet RTP-S kansli på Kavallerivägen 24 i Rissne för att föreläsa om den nya merkostnadsersättningen. Tid: Klockan 17.00. Alla är välkomna.