Foto: Åsa Hansdotter. Christian Antfolk och Ulrika Wijk har konstruerat en protesprototyp som gör att amputerade ska få möjlighet att känna känsel i de förlorade fingrarna. ”De gäller att hitta rätt punkter på huden som representerar fingrarna. Då kan det kännas som om de förlorade fingrarna berörs” säger Ulrika Wijk.
Nyheter > Ny protes ger känsel ända ut i fingertopparna

Ny protes ger känsel ända ut i fingertopparna

maj 6, 2024

Nu ska amputerade få möjlighet att känna de förlorade fingrarna. En ny metod visar att med hjälp av små luftblåsor på protesens fingertoppar ger en naturlig känselåterkoppling till hjärnan. Protesprototypen har hittills inte visat några funktionella förbättringar men däremot blir amputerade känslomässigt stärkta genom att de känner sig mer ”hela”.

Ulrika Wijk, arbetsterapeut vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet ingår, tillsammans med ingenjören Christian Antfolk, i ett pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet som handlar om att utveckla en protes så att amputerade ska kunna känna genom sin handprotes. För de som har förlorar en kroppsdel uppkommer flera olika fantomfenomen och de är dessa fantomfenomen som Ulrika Wijk försöker nyttja. Genom att röra vid huden på armstumpen kan det kännas som om man vidrör vid den förlorade handen. Vid dessa så kallade känselkartor, hudområden på armstumpen, så kan man få en sensorisk koppling från protesen. Med små luftblåsor på protesens fingertoppar, kopplas en slang som appliceras på de ställen på huden som representerar de olika fingrarna.
– Det finns ett lufttryck i handsken och trycker man med fingrarna, som har små luftblåsor på fingertopparna, på ett föremål så transporteras lufttrycket via en slang till de ställen på huden som representerar de olika fingrarna. De gäller att hitta rätt punkter på huden som representerar fingrarna. Då kan det kännas som om de förlorade fingrarna berörs, säger Ulrika Wijk.
– Det är inte alla som har känselkartan på huden, men de som inte kan känna detta kan lära sig. Men känslan blir då inte riktigt lika stark, tillägger Ulrika Wijk.
När personen använder fingrarna får han eller hon en naturlig känselrespons till hjärnan.
– Att få en återkoppling mellan känsel och motorik i handen är komplext. Hjärnan får signaler som skickas tillbaka till protesen. Man ska kunna få förnimmelser från protesen som är naturliga och som kan användas för finmotoriken, säger hon.
Det behövs ingen kirurgi för protesen behöver inte opereras fast. Handprotesen sätts direkt på armstumpen.
– Det är en vanlig proteshylsa som används i silikon eller plast. Och som man trycker fast på armstumpen. Protesen har hittills inte visat ge några stora funktionella vinster för det blir inte lättare att greppa saker. Vinsten är känslan.
– I dagsläget går det inte att skapa en riktig hand, men ju fler sinnen man kan lägga till desto bättre. Med vår forskning så adderar vi den sensoriska delen, säger hon.
Ulrika Wijk och Christian Antfolk har använt sig av en grupp armamputerade som har fått testa protesprototypen.
– Flera har sagt att de har upplevt att handen känts som en del av kroppen. Som en integrerad del och inte bara ett externt verktyg. De har känt sig ”hela”, säger hon.
Det finns liknande forskning i andra delar av världen, men Ulrika och Christians forskning är världsunik.
– Vi är ensamma om att använda oss av ett enkelt lufttryckssystem. Det krävs ingen elektronik. Trots att det är ett simpelt system utan några kirurgiska risker så kan man skapa en stark känslomässig upplevelse. Det tycker jag är spännande.
Hur ser möjligheten ut att protesen kommer ut på marknaden?
– Det behövs göras förbättringar. Det måste bli en mer tålig konstruktion för det får inte börja pysa luft någonstans. Och den måste bli mer kosmetiskt tilltalande. I nuläget är det inte aktuellt, men om vi lyckas förbättra protesen så är ambitionen att den ska ut på marknaden, säger Ulrika Wijk.

Text: Jonas Jönsson

Dela inlägg

Relaterade inlägg

Nyheter
maj 21, 2024

Smärtläkaren Annika Hässler föreläser om olika smärttillstånd

RTP Södertälje lokalförening har bjudit in smärtläkaren Annika Hässler till en föreläsning om olika smärtor. Datum och tid: Onsdagen…
Nyheter
maj 20, 2024

Åse Johansson-Kristiansen är ny ordförande

Åse Johansson-Kristiansen. Så heter Funktionsrätt Stockholms läns nya ordförande. Åse Johansson-Kristiansen kommer från FUB Stockholms län, men nu kommer…
Nyheter
maj 17, 2024

Är du förberedd för en kris?

Hur beredd är du och din förening vid till exempel ett längre strömavbrott? Hur tar samhället ansvar för personer…