Nicklas Mårtensson är sedan våren 2023 ordförande i Funktionsrätt Sverige och är funktionsrättsrörelsens viktigaste röst. Han basar över 52 funktionsrättsorganisationer och har länge varit djupt engagerad när det gäller mänskliga rättigheter och rättighetsperspektivet för funktionsnedsatta.
– Jag vill sätta fokus på rättighetsperspektivet, säger han.
I fjol valdes Nicklas Mårtensson till ordförande för Funktionsrätt Sverige och efterträdde Elisabeth Wallenius. Nicklas är utbildad statsvetare och lärare och har sedan 1994 jobbat inom funktionsrättsrörelsen. Han har tidigare jobbat på ett LSS gruppboende, som speciallärare i grundskolan och gymnasiet, som förbundssekreterare på medlemsförbundet Autism Sverige och som både kanslichef och generalsekreterare på Funktionsrätt Sverige.
– Jag har ett stort intresse för funktionsrättsrörelsen och det har växt fram allt starkare under årens lopp, säger han. När RTP-S får en pratstund med Nicklas har han precis haft möten med tre olika ministrar i den svenska regeringen. Eftersom han är funktionsrättsrörelsens tyngsta röst har han möjlighet att påverka beslutsfattarna.
– Jag lyssnar på medlemsföreningar som till exempel RTP. Jag försöker sedan lyfta de frågor som är aktuella. Vad finns det för problem? De frågor som nu har extra fokus är socialförsäkringen, arbetsmarknaden och LSS, säger han.
Hur ser du, som ordförande, på att jobba med hela den bredd som Funktionsrätt Sveriges medlemsförbund med cirka 400 000 medlem mar representerar?
– Jag jobbar med breda frågor. Oberoende funktionsnedsättning ska alla kunna leva ett liv som alla andra. Det gäller till exempel jobb, skola eller att gå på teater.
Nicklas brinner speciellt för att alla ska ha samma rättigheter i samhället.
– Oavsett om man har en medfödd funktionsnedsättning, har en kronisk sjukdom eller om man drabbas av en olycka så ska samhället ge stöd. Man ska ha rätt att få vård efter behov. Det är en rättighet som måste uppfyllas. Jag vill sätta fokus på rättighetsperspektivet, säger han.
Funktionsrörelsen har dock stora utmaningar. Nicklas Mårtensson understryker att arbetssituationen för funktionsnedsatta måste förändras. Han framhåller att 82 procent av den svenska befolkningen mellan 19-65 år har ett jobb att gå till. Däremot har bara 52 procent bland de funktionsnedsatta ett jobb. Dessutom har statsbidragen till funktionsrättsrörelsen bara ökat med tre procent sedan 2008. I jämförelse har lönen för en kommunalt anställd ökat med 50 procent under samma period.
– Vi har blivit fattigare som organisation och de har även de allra flesta av våra medlemsförbund. Vi försöker väcka opinion genom att skriva debattartiklar, göra medlemsenkäter och svara på remisser från regeringen. Mycket av jobbet vi gör handlar om att försöka öka våra ekonomiska muskler för att skapa bättre förutsättningar att bedriva vårt viktiga arbete. Vi kommer att förtvina om vi inte får mer stöd, säger Nicklas Mårtensson.
Han anser att det rimmar illa att samtidigt som den svenska staten gick med ett överskott på 164 miljarder i fjol går funktionsrättsrörelsen ekonomiskt på knäna.
Hur ser framtiden ut?
– Vi ska träffa representanter i den svenska regeringen. Och jag hoppas att vi kan få medel redan till våren nästa år. Annars riskerar vi och våra medlemsförbund att tvingas säga upp personal, säger han.
Vad är den största utmaningen med din nya tjänst som ordförande?
– Att övertyga beslutsfattare att investeringar i funktionsrättsrörelsen lönar sig över tid. Om det blir ett mer inkluderande samhälle där fler med funktionsnedsättning inkluderas och exempelvis får ett jobb, så blir det en större mångfald och fler bidrar med skattepengar. Alla gynnas, säger Nicklas Mårtensson.
Text: Jonas Jönsson
