Vid ett möte i mitten av oktober 2018 mellan RTP-S och ansvariga för postpoliomottagningen (PPM) på Danderyds sjukhus framfördes kritik som inkommit från RTP-S medlem- mar. Personskadeförbundet RTP-S skrev i rapporten efter mötet: ”Post- poliomottagningens representanter vid mötet hörsammade kritiken och utlovade förändringar i sina rutiner och en återgång till tidigare servicenivå vilket bland annat innebär att man återigen ger poliopatienterna full tillgång till Postpoliomottagningens kompetens samt hjälp med intyg och remisser”. Men hur är situationen nu? Så här svarar Ulla-Britt Gripenstedt sektionschef, överläkare, Anna Uher tf enhetschef, leg arbetsterapeut och Eva Melin biträdande överläkare, PhD MLA Postpolio/neuromuskulära teamet på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus gemensamt på kritiken:
– Under rådande pandemi har hela sjukvården varit tvungen att omorga- nisera sig. All verksamhet som inte har varit akut och direkt livräddande har fått skjutas upp eller dras ned till ett minimum.
– Denna situation har lett till en stor vårdskuld med mycket långa väntetider inom i princip all elektiv (icke akut) verksamhet, så även på Postpoliomottagningen. Detta ställer situationen ytterligare på sin spets, att vi måste bli bättre på att samverka mellan primärvård och specialistvård.
– Öppningen av elektiv verksamhet har fått ske stegvis där medicinska riskbedömningar ligger till grund för vilka patienter som kan kallas till mot- tagningen, utan att det medför alltför stora risker i förhållande till den nytta det gör.
– Det är än mer viktigt att sjukvården prioriterar resurser till det uppdrag man har samt där de gör mest nytta. Det innebär att vi kommer att prioritera att ta hand om patienter som är i behov av specialistvårdsinsatser t.ex. har försämrats i sin postpolio och är i behov av teambedömningar och samordnade teaminsatser, för att inte ytterligare försämras.
Foto: Wikimedia commons
RTP-S medlemmar som är polioskadade är oroliga för vad som gäller. De vill gärna kunna få intyg som färdtjänst, p-tillstånd, rehabilitering och kanske till och med anpassning av kök. Det är oklart vad som gäller? Är det bara vissa intyg som ni skriver ut? Polioskadade är oroliga för att de tvingas söka intyg hos vårdcentraler och på sjukhus som de anser inte vet något om polio. De känner sig mer trygga på PPM som har all kunskap om polio och som har deras journaler. De säger att de får bäst intyg från er, så de inte får avslag på sina förfrågningar.
Hur ser ni på detta resonemang?
– Mer komplicerade intyg, som till exempel Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH), där det ofta krävs specialistkunskaper om postpolio, kommer fortsatt att prioriteras. Förnyelse av enklare intyg hänvisas till primärvården, då det inte kräver specialistvårdsinsatser. Primärvården har i de flesta fall tillgång till samma journaldatasystem som Postpoliomottagningen. Efter avslutad rehabperiod skickas kän- nedomsremisser (remiss där sjukdomen och genomförda rehabinsatser beskrivs) till primärvården. Detta för att sjukvårdsinsatserna smidigt skall kunna fortsätta, samt för att öka kunskapen om postpolio i primärvården.
– Under senare år har Postpoliomottagningen märkt en trend med ökat antal avslag på ansökningar. Beslutsfattande myndigheter har skärpt kraven för olika stödinsatser, som till exempel parkeringstillstånd, färdtjänst, personlig assistans och sjukersättning. En förändring av detta samhällsfenomen kommer att kräva ett samarbete mellan olika aktörer, såsom sakkunniga inom vården, patientföreningar och beslutsfattande myndigheter.
Polioskadade tillhör riskgrupperna. Nu är de oroliga för att besöka vårdcentraler på grund av corona. Hur ser ni på det?
– Polioskadade i sig tillhör inte någon riskgrupp, vad vi vet idag. Detta förutsatt att du inte är äldre, har några andra risksjukdomar eller har påverkan på andningen. För de som är unga/medelålders och i övrigt friska, men t.ex. har förlamning i ett ben, finns ingen känd riskökning. Detta låter logiskt, eftersom Polio inte för- stör lungvävnad, eller blodkärl, utan är en sjukdom i de nerverna i ryggen som leder ut till musklerna. I och med coronapandemin erbjuder fler vårdcentraler alternativa besöksformer än fysiska. Till exempel videobesök eller telefonkontakt, för de som till- hör riskgrupper. Om man är orolig och tillhör en riskgrupp rekommenderas det att hålla kontakterna med sina olika vårdaktörer digitalt, så långt det är möjligt. Viktigt förstås att inte stanna hemma om man får allvarliga symtom som tyder på exempelvis stroke eller hjärtinfarkt. Då man behöver uppsöka akut vård.
Har ni blivit färre i personalen på PPM under de senaste tre-fyra åren? Eller är personalstyrkan lika stor sedan till exempel 2017?
– Vi har blivit färre. Det är ett litet team, men vi har relativt sett många patienter i rehabilitering.
Har antalet patienter minskat? Ökat? Sedan 2017. Är det fler som hör av sig till PPM? Hur många nysvenskar är polioskadade?
– Antalet har minskat genom åren. Nu har vi ca 300 patienter årligen. Det finns inga siffror på hur många nysvenskar som är polioskadade.
Hur många drabbas av postpolio per år? Procentuellt av de som tidigare haft polio?
– Det har vi inga exakta siffror på, men enligt forskningsstudier får mellan 20-85% av de som haft polio med förlamningar, även postpoliosyndromet senare i livet. Dock kan både personer som har postpoliosyndrom och de som har problem av sina förlamningar, men där sjukdomen är stabil, söka oss för konsultation och eventuellt teaminsatser och en rehabperiod.
Hur fungerar rehabiliteringsbassängen i Danderyd?
– I och med pandemin har denna verksamhet tvingats stänga. Annars är den öppen för patienter som vårdas på sjukhuset. För dem som inte är i behov av sjukhusvård finns ju flera bra bassänger ibland annat i RTP-S regi.
Text: Jonas Jönsson
