Erik Lycke var med och utvecklade poliovaccinet

Erik Lycke var med och framställde poliovaccinet på 1950-talet. Han säger att han och medarbetare upplevde både spänning och press innan de vågade tänka sig att ett svenskt poliovaccin skulle bli färdigt och framgångsrikt använt. Han tror att flockimmunitet framkallad med eller utan ett vaccin kommer att få bukt med Coronaepidemin. Han uppskattar att det finns ett vaccin mot Coronavirus någon gång under första halvan av 2021.

Under 1900-talet ökade polioepidemierna i omfattning och kom att bli ett av de största samhällsproblemen förknippat med smitta i industriländerna. Polio var vanligt i Sverige fram till 1960-talet. Vissa perioder rådde utbrott av polio flera år i rad och under 1953 registrerades 5000 fall varav drygt 3000 fall med förlamningar. Sverige och övriga världen stod utan vaccin. Men redan 1949 kom ett genombrott som skulle leda till ett effektivt vaccin. Då hade John Enders, Thomas Weller och Frederick Robbins i USA visat att man med cellodlingsteknik kunde framställa ett vaccin mot polio. Det var möjligt att påvisa poliovirus i cellkulturer och 1954 fick Enders, Weller och Robbins nobelpriset i medicin. Samma år påbörjades i Huvudsta strax utanför Stockholm ett vaccinutvecklingsprojekt med Statens Bakteriologiska Laboratorium, SBL, i samverkan med Karolinska Institutets institution för virusforskning som låg på SBL:s område. Utvecklingen av ett svenskt poliovaccin gick fort. Professor Sven Gard ledde projektet och 1954 fick Erik Lycke en projekttjänst i Gards vaccingrupp för att studera hur man skulle tillverka ett ofarligt men antikroppsbildande poliovaccin.

– Det artade sig att bli en kapplöpning för att försöka hinna först med ett vaccin. Jag samlade samtidigt forskningsmaterial som jag kunde använda i min avhandling 1958, säger Erik Lycke, professor emeritus i klinisk virologi vid Göteborgs Universitet, som nu är 94 år gammal.
I USA framställdes ett vaccin redan 1952 av Hilary Koprowski men det var ett så kallat levande vaccin, ett vaccin som hade ett poliovirus som var adapterat till att inte orsaka sjukdom. Men vaccinet godkändes aldrig i USA. Det gjorde däremot Jonas Salks vaccin. Emellertid råkade Salkvaccinet i det första större vaccinationsförsöket ut för olyckan att en fabrikant lämnat ifrån sig ett otillräckligt avdödat vaccin. Det visade sig resultera i att mer än 200 barn fick polio med förlamningar. Det svenska vaccinet var ett så kallat inaktiverat vaccin, ett virus som utsattes för formaldehydbehandling för att avdöda och inaktivera virusets infektionsförmåga. Det krävdes en noggrann avvägning av inaktiveringsprocessens olika effekter för att uppnå det stadiet då virus hade förlorat sin infektionsförmåga men samtidigt skonat den immunstimulerande förmågan.

– Vi gjorde vaccin hela året men själva vaccinationerna kunde inte genomföras under perioden augusti till december. Vi ville inte få problem med att tvingas behöva bedöma om det rörde sig om höstens fall av polio eller ett misslyckat vaccin. Det blev emellertid ett effektivt vaccin utan nämnvärda biverkningar men också skapade flockimmunitet, och slutligen till ledde till att WHO förklarade Sverige fritt från polio, säger Erik Lycke.
Sven Gard tillfrågades av Sveriges virologer men också av virologer i våra grannländer om han skulle acceptera att man nominerade honom för ett nobelpris, men han avböjde under motiveringen att ett pris redan givits till Enders,Weller och Robbins. Sven Gard ansåg att poliovaccinet snarast var en tillämpning av en tidigare prissatt insats.

Har du blivit tillfrågad om råd med anledning av den rådande Coronasmittan?
– Nej, och det tycker jag är lite synd. Jag tycker att jag har en del synpunkter som kanske kunde ha varit till nytta. Nu är det för sent.
Vad hade du rekommenderat?
– Så snabbt som möjligt skulle man ha försökt att utveckla testmetoder i vårt lands stora viruslaboratorier och sedan testa, testa och testa. Det fanns redan i början av epidemin möjlighet att påvisa virus med PCR (Polymerase Chain Reaction och används för att diagnostisera om en person har en pågående infektion av Covid-19). Och en antikroppstest låg inom möjligheternas gräns. Det skulle ha varit nyttigt för att söka epidemins härdar och smittvägar.
Tror du att vaccin är den enda metoden för att stoppa coronavirusutbrottet?
– Nej, men det är kanske den bästa, särskilt på längre sikt.
När tror du att det finns ett vaccin mot Coronavirus?
– Det finns mer raffinerade metoder idag än när vi framställde poliovaccinet. Men det verkar som om det finns mer tidskrävande administrationskrav som senarelägger en vaccinationsdebut. Jag tror att någon gång under första hälften av 2021 så finns det ett vaccin, säger Erik Lycke.

Text: Jonas Jönsson