Gunlög Sekunde är en berest kvinna som har besökt mängder med platser runt om i världen. Viljan av att resa, upptäcka nya saker och insamla ny kunskap har alltid varit en stark drivkraft. Trots 90 år fyllda är hon fortfarande lika nyfiken och vetgirig.
Inredningen i Gunlög Sekundes hem vittnar tydligt om hennes personlighet. Väggarna är fyllda med mängder av färgrika tavlor och föremål från olika delar av världen. Det finns masker från Peru och Sri Lanka och på en byrå står en svart tupp från Sydafrika och ett pennskrin av bambu från Kina. I hallen tronar en stor gammal brandhjälm av mässing från Kairo. Och bokhyllorna är fullproppade med litteratur med skiftande innehåll.
– Jag har rest runt mycket över hela världen och jag har skaffat mig vänner lite överallt. Och jag har fortfarande kontakt med dem. Jag har alltid haft en naturlig nyfikenhet av att vilja lära mig och upptäcka nya saker, säger hon.
Gunlög föddes 1929 och växte upp på en bondgård i Vittinge socken, i närheten av Sala och Morgongåva i Uppland. Hon växte upp med sin far och mor och en äldre syster samt alla djur som fanns på gården. I bostadshuset fanns en stor jordglob och det var ett föremål som kom att spela stor roll i Gunlögs liv. Hon brukade sitta och titta på alla länder och alla ”lustiga” namn på städer och drömde sig bort till andra delar av världen. Hon studerade i Uppsala och fick ett stipendium till Paris 1948.
– Europa låg i ruiner. Jag minns att det var många människor som satt och tiggde längs tågrälsen, säger Gunlög Sekunde.
Hon tog därefter studenten och 1950 fick hon ett nytt stipendium och då bar det av till USA. Gunlög och en kompis var också ute och liftade i Europa i början av 1950-talet, vilket inte var så vanligt. Hennes syster fick polio 1942 och Gunlög berättar att hon var ängslig varje höst för att själv drabbas.
– När hösten kom var det oroligt. Man trodde då att man kunde bli smittad av höstlöv och äppelkart. Och jag kom inte undan. På hösten 1952 drabbades även jag av polio och jag blev så ledsen för att jag hade fått ett nytt stipendium till Frankrike.
Gunlög kom trots allt iväg och minns hur hon sprang ner i tunnelbanan och runt universitetet Sorbonne i Paris.
– Jag kunde röra mig som vanligt. Jag har under årens lopp kunnat resa utan större besvär, säger hon.
Gunlög utbildade sig till språklärare i franska och engelska. Hon lärde sig också prata spanska och tyska.
Hennes passion för att resa har fortsatt hela livet. Hon har besökt vartenda land i Europa förutom Rumänien och Litauen. Hon har bland annat besökt Ecuador, Peru, Sydafrika, Namibia, Nya Zeeland och Sri Lanka.
– Jag har varit på många ställen men Australien var mest spännande. Det finns så mycket som var annorlunda som till exempel djur, träd, buskar och ökenlandskap. Det var så underbart, säger Gunlög Sekunde.
Eftersom hon är intresserad av djur så har hon ett flertal tillfällen gjort safariresor i Afrika. Under en av dessa resor kom hon i kontakt med ett nomadiserat naturfolk i Kenya.
– Då kom det fram en massajhövding och friade till mig. Jag svarade artigt nej, säger Gunlög med ett skratt.
Foto: Jonas Jönsson
Men en gång sa hon ja och gifte sig.
Fred Sekunde kom från Dortmund och stred för Tyskland under andra världskriget. Han blev tillfångatagen av sovjetiska styrkor i slutet av kriget och var krigsfånge under ett års tid i Sibirien. Några år efter kriget träffade Gunlög Fred Sekunde i Uppsala när han studerade konst i Sverige. Kort därpå så gifte de sig.
– Han var konstnär och vi umgicks mycket med konstnärer i Sverige. Jag var intresserad av konst men jag hade inte självförtroende nog att börja måla. Fred hade mardrömmar från kriget och jag trodde att jag kunde hjälpa honom, säger hon.
Äktenskapet sprack och Fred flyttade tillbaka till Tyskland. Gunlög träffade senare en ny man, Sven-Åke Svensson, som hon fick sonen Dan med.
Det dröjde ända tills Gunlög blev pensionär innan hon själv vågade måla.
– Jag började på en konstskola. Jag var så lycklig så jag bara flög dit, säger Gunlög som på ålderns höst haft flera utställningar i Stockholmstrakten med sina verk i akryl, olja och i akvarell.
Sedan några år tillbaka har ålder och postpolio tagit ut sin rätt och hon känner att hon inte klarar av att måla längre, men viljan av att lära sig nya saker är oförändrad.
– Jag har haft ett intensivt och intressant liv. Jag har varit lite av en upptäcktsresande. Jag läser fortfarande mycket och skulle gärna åka tillbaka till Australien igen, säger Gunlög Sekunde.
Jonas Jönsson
