EU-domstolen har gett PG Norlin, ordförande för Storstockholms lokalförening inom Personskadeförbundet RTP, rätt i sitt överklagande och beslutat att ta upp målet till prövning. Domen får betydelse för hur funktionsnedsattas rättigheter ska tolkas inom Europeiska unionen efter beslutet man fattade den 26 november 2009, då man tillträdde funktionsrättskonventionen. Det gäller inte bara rätten till arbetsmarknaden utan också möjligheten till rehabilitering och om också funktionsnedsatta omfattas av konsumentskyddet. PG Norlin hoppas att målet tas upp skyndsamt, då normal tid är över ett år.
Debattartikel:
Mål C-777/25 P: EU-domstolen öppnar dörren för oss!
Foto: PG Norlin.
En olycka den 25 mars 2004 gjorde mig rullstolsburen. Världen för funktionsnedsatta var inte främmande på grund av närståendes situation men blev konkret. Jag beslöt engagera mig.
Rättsprocessen efter olyckan blev en ögonöppnare. Mitt yrkesliv med internationell affärsverksamhet som bas, hade gett mig erfarenhet att ingå avtal över nationsgränser och i olika kulturer. Till min stora förvåning struntade domstolar och myndigheter i de avtal Sverige ingått i samband med inträdet i Europeiska unionen, de s.k. EUF- och FEUF-fördragen. Arroganta tjänstemän begick avtalsbrott och nekade tillämpa gällande rätt. Jag beslöt ta strid.
En svala gör ingen sommar. Representanter för EU-kommissionen svarade på mina klagomål, att de inte agerade på ett enstaka ärende. Det krävdes, att man visade, att staten systematiskt åsidosatte unionsrätten, vilket jag tog ad notam med nya klagomål av överträdelser. Kommissionens åtgärd blev då sommaren 2022 att sluta diarieföra mina anmälningar. Tragiskt nog var det svenska tjänstemän i kommissionen, som svarade för detta klara brott mot principen om god förvaltning. Ett tjänstemannaansvar på dekadens. Jag beslöt skifta angreppssätt.
Mina skrivelser under 2023 till ansvariga kommissionärer innebar krystade svar från deras underhuggare. Ingen ville ta ansvar, trots att kommissionen är fördragens väktare. Jag beslöt invänta val av nya kommissionärer.
I februari 2025 anmodade jag den ”nya” kommissionen att vidta åtgärder, då Sverige systematiskt kränker unionsrätten och därmed funktionsnedsattas och konsumenters rättigheter. Fick inte ett svar trots nya, fräscha kommissionärer. Därför lämnade jag i juni 2025 in en s.k. passivitets- och skadeståndstalan till Tribunalen, EU-domstolens första instans. I den talan ingår åtta olika fall: Tre rörande konsumentskydd för mig och andra, ett angående konsumentskydd Per Holknekt, två angående funktionsrättskonventionen och likabehandlings-direktivet Isabel Engwall och Richard Sahlin och sist men inte minst två mål för Storstockholms lokalförening av Personskadeförbundet RTP, Liljeholmsbadet och pengarna från Robur Humanfond. Tribunalen avvisade målet med en minst sagt bristande motivering. Jag beslöt överklaga.
Överklagan av den 28 november 2025 kvitterades av EU-domstolen den 2 december 2025 och gavs målnummer C-777/25 P, Norlin mot Kommissionen. Att överklagandet godkändes är redan det en framgång. EU har 450 miljoner invånare. EU-domstolen behandlar cirka 900 mål per år. Av dessa är knappt 600 stycken begäran om förhandsavgörande av nationella domstolar i 27 stater. Av resterande 300 mål är vi ett! Vi är unika!
Nu får vi hålla tummarna! Även vi något kantstötta människor är värda ett schysst bemötande! Att höga jurister vid Högsta förvaltningsdomstol och Justitiekansler nekar döva kollegor deras rättigheter och tillträde till arbetsmarknaden är skrämmande! Att kronofogde och tingsrätter stödjer maltesiska och italienska näringsidkare som begår kriminella gärningar och bryter mot unionsrättens tvingande regler om konsumentskydd är skamligt!
Text: Per-Gunnar Norlin
