På 1960-talet blev hjälpmedlen kostnadsfria och tron på att utveckla nya och ännu bättre var stark i Sverige. Men generellt sett var det inte bättre förr. Det menar Emil Erdtman, forskare vid Stockholms universitet, som har skrivit en bok om den svenska hjälpmedelshistorien.
I våras publicerade Emil Erdtman, på uppdrag av Handikapphistoriska föreningen, en bok om hjälpmedelshistoria med fokus på hur utvecklingen har förändrats genom åren.
– 1960-talet var en gyllene tid. Absolut. Det var en kreativ tid med nya idéer och det fanns pengar, och man satsade på att utveckla nya hjälpmedel. Hjälpmedel blev en del av välfärdssamhället i Sverige och det fanns en stark framtidstro, och det var inte så reglerat, säger Emil Erdtman.
Bokens tyngdpunkt ligger på utvecklingen under 1960- och 70-talen. Men att det var bättre förr håller han inte med om.
– Det blir mer nostalgi om man tror och känner så. Man kan inte säga att det var bättre förr. I dag har personer med funktionsnedsättning mer tekniskt avancerade hjälpmedel och mer frihet. Förr var det andra som bestämde, det var mer förmyndaraktigt, säger Emil Erdtman.
Efter energikrisen 1973 förändrades villkoren.
– Staten började hålla igen på kostnaderna och man började införa vissa egenavgifter, säger han.
Vilka är de viktigaste hjälpmedlen som har skapats?
– Det beror på vilka grupper vi pratar om. Men viktiga har de nya förflyttningshjälpmedlen varit. Rullstolen infördes som hjälpmedel 1951 med visst statsbidrag. Rollatorn, som hade en multifunktion, var också viktig liksom den elektriska permobilen, säger Emil Erdtman.
I dag finns det många regler när det gäller hjälpmedel, till exempel kring säkerhet och etik. Enligt Emil Erdtman, som själv har en synnedsättning, har det blivit för reglerat och det finns något i systemet som inte främjar nya idéer.
– Vi som har en funktionsnedsättning vill att livet ska fungera och inte hela tiden se vårdperspektivet som är så strikt och kontrollerat. Vi behöver hjälpmedel men vi vill också leva livet.
Emil Erdtman skriver i boken: ”Hjälpmedel spelar en viktig roll för inkludering och delaktighet. Tillgång till hjälpmedel kan bidra till att minska ojämlikhet och fattigdom. De bidrar till att nå FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt hälsa och välbefinnande.”
– Hjälpmedel är en viktig del av våra liv. Förr kunde vi bli uttittade och hånade, men attityden i samhället har blivit bättre. Nu vågar vi visa oss, och det är en viktig del som har blivit bättre.
I boken står det vidare: ”Hjälpmedel är ingen rättighet. Beslut kan inte överklagas. Kostnadsfria hjälpmedel är inte längre en självklarhet.”
Vad tycker du bör förändras?
– Jag tycker att patienten ska kunna berätta om sina behov och få ett reellt inflytande över sin situation. Nu är det alltid förskrivaren som beslutar och har sista ordet.
– Det borde också finnas en större flexibilitet. Man får till exempel inte välja modell på sin rullstol eller måla om eller pynta sitt hjälpmedel för att få en mer personlig framtoning.
Emil Erdtman ifrågasätter också hur hjälpmedelsfrågan behandlas i dag:
– Det är krångligt och rörigt med olika avgifter. Och det är orättvist att lägga extra avgifter på en ekonomiskt utsatt grupp, säger han.
Emil Erdtman/fakta
Bor: Farsta
Yrke: Forskare vid Stockholms universitet. Disputerade 2024 vid Lunds universitet med avhandlingen ”Universell utformning i praktiken: förståelse, genomförande och samskapande. Fokus: samverkan för inkluderande stadsutveckling.”
Bästa egenskap: Påhittig
Motto: Lev livet!
Aktuell: Med boken ”Vi fick snurr på det! Röster ur hjälpmedelshistorien”
Framtidsplaner: Har planer på en fortsättning med studien: ”Folk får gärna höra av sig och berätta vad olika hjälpmedel har betytt i livet och hur man har löst sina problem på egna kreativa sätt – och hur man försöker uttrycka sin personlighet och identitet med hjälpmedel.”
E-post: emil.erdtman@sofi.su.se
Boken kommer snart att kunna köpas via internetbokhandlarna. Den kan också läsas online på hhf.se.
Emil Erdtman nya bok, ”Vi fick snurr på det!”, om den svenska hjälpmedelshistorien.
